smalhet..
måndag - nya tag tack!
Tom
Sover hos mina föräldrar i natt, mysigt! Njuter i mitt gamla flickrum över hur tom jag känner jag, den laxerande effekten har äntligen släppt och har inte ätit sen kl tre. + att jag kräktes upp den maten. Morötter + powerwalk på lunchen, good day!
Fredag i morgon. Skulle vilja spändera helgen detoxandes och på gymmet. Har dock redan planer inför helgen, utgång med vännerna i morgon och umgås med min man på lördagen. Kan kanske kombinera träning och nyttigheter med pojkvännen, men fest med vännerna, hmm. Älskar verkligen utgångar och vin med vännerna, men alkohol (som redan innehåller kcal i sig) snacks, nattmat och bakismat. Skulle vilja skippa det denna helgen!
gäsp..
Fuck..
Åh va sur jag är! Hettsåt nyss en påse chips och godis, och det går inte spy :( blir laxa igen..
överlevde natten..
Hej mitt i natten!
Här sitter jag, ensam i köket vid tre på natten, medan min pojkvän sover djupt i min säng. Anledning? Jag var dum nog att dricka laxerings te vid lunch, som såklart börjat ge effekt nu!!! Inte helt oväntat dock, var inte tänkt att min pojkvän skulle sova här eller ens komma hit. Men nu är han här, och ens tanken på att sitta på dass när han ligger i sängen brevid, då lägenheten är fruktansvärt lyhörd, känns inte så lockande. Ska dricka lite te nu (ej laxerings!!!!!) och försöka gå och sova några timmar till. God natt!
Mitt första inlägg I guess
Jaha ja, då har man skaffat en blogg också. Vet inte om någon ens kommer att läsa eller se denna bloggen, men antar att den mest är för mig, som en slags dagbok, för att behålla mitt förstånd eller något..
Som ni förstår på namnet är jag pro mia, (för bulimi) för er som inte vet vad pro mia betyder. Detta är en ätstörning som jag utvecklat i några år nu.
Jag dras hela tiden mellan vad som är rätt och fel, vad är det för fel att ha en ätstörning? Jag tycker inte ens man kan kalla det en störning! Om jag väljer kräka upp det jag ätit istället för att låta det komma ut den naturliga vägen är väll upp till var och en?
Det är samhället som satt upp en fjöntig norm om vad som är normalt och inte normalt. Alla har väll rätt att gå sin egen väg?
Men imellanåt får jag ångest, då det tar upp väldigt mycket av mina tankar. Att ha bulimi krävs mycket planering i mitt liv.
T ex, om jag äter detta, var och när kan jag spy? Detta kan vara jobbigt när man omger sig av människor..
Jag har valt att hålla min blogg anonym..
Vissa personer i min omgivning vet inte om min bulimi, och andra som vet, tror att jag blivit "frisk"